Anna Nilsson

Igår fick jag upp ögonen för det som kan vara en baksida med alla medier. Jag arbetar dagligen med bloggen och min instagram, för att jag verkligen gillar det. Jag finner ro i att skriva, fixa med bilder och arbeta detta uppåt. Men så igår fick jag även ett meddelande på instagram som skakade om min värld något.

En person jag under en lång tid följt på instagram och varit helt amazed över personens flöde skrev kring sitt eget mående, jag blev verkligen ”tagen på sängen”, detta fick mig att inse att allt för sällan så ser man personen bakom allt arbete med en blogg eller då ett IG-konto. Man går in man ger en like, en kommentar i regel, men sen då?! Sedan backar man ur från kontot och går tillbaka till sin vardag. Men bakom alla konton finns ju en människa, en människa som kan behöva bli frågad ”hur går det med medierna? Hur mår du och familjen?” Ja, egentligen vad som helst. Ibland behöver en person bli sedd bakom sitt flöde. Detta är en konst, givetvis behöver man inte kasta ut frågan hejvilt men man kan kanske försöka komma ihåg att ibland göra det lilla extra för någon annan.

Jag kommer inte under några som helst omständigheter gå ut med vem detta gäller eller vad som hänt, absolut inte, men jag vill påminna om vikten i att fråga någon en fråga utanför allt annat. Jag är själv väldigt dålig på detta och lika mycket som jag vill tipsa andra behöver jag själv bli påmind. Jag följer en hel del personer som inspirerar mig, just för att de har en pågående kamp med något, människor som likt mig själv inte haft en felfri graviditet, men sedan följer vi alla också dessa konton där man gång på gång frågar sig ”hur kan de ha det så bra?! Är de alltid lyckliga?!” Svaret är nej, på hela vandrande jorden så finns det inte en enda person som aldrig haft en motgång, en erfarenhet likt inget annat, en period där man glömmer sitt egenvärde.

Jag är så glad att denna personen fann modet att skriva till mig, för jag finner verkligen ”glädje” i att kunna finnas där för andra. Det är inte så relevant exakt vad man gör, att finnas där innebär inte alltid att man måste sitta ansikte mot ansikte med en meterhöga blommor, ibland innebär det bara att ge det lilla hjärtat extra per dag, att skriva en meningsfull kommentar eller meddelande, som visar att man faktiskt är med den personen på resan och att man bryr sig om vad det står under bilden.

När du arbetar mycket med medier så får du vänner på vägen, många som också har blogg eller arbetar med instagram blir lite av dina kollegor. Så finns det någon du tror hade behövt det extra hjärtat, eller ett litet DM med en meningsfull mening, gör det. Det är få, väldigt få människor som inte hade uppskattat det.

You ove yourself the love that you so freely give to other people

Kram till dig, du vet vem du är
och till alla er andra förståss! ♥