Anna Nilsson

Haha, detta är så komiskt för jag kan med handen på hjärtat säga att jag trodde inte jag skulle vilja ha fler barn, TILLS..
Tills jag födde ett. Grymma jäkla förlossning. Jag längtar redan till min nästa förlossning, jag tyckte verkligen det var grymt på alla sätt att få föda barn. Att få honom på bröstet. Att få arbeta fram honom. Få krysta. Får samlas. Få bli en familj. Titta på min bästa T och bara ”du är pappa”.. Äh, jag kommer aldrig glömma det och det med glädje.

Så syskon har givetvis redan varit på tapeten och vänt, haha, får jag bestämma så är jag gravid redan vid denna tiden nästa år men det har lite att göra med om vi har flyttat eller inte, vad vi båda är helt klara över är att det blir inte fler barn i denna lägenheten, det funkar inte. Redan nu är det liksom FÖR trångt här. Så det går givetvis inte. Sedan vill vi ha köpt en ny bil men förutom det så är jag redo, haha, sjukt ju. Trodde nog varken jag eller någon annan egentligen, men en förlossning är något jag verkligen bara vill uppleva igen och igen. För mig kändes det som att förlossningen var belöningen efter en jobbigare graviditet och det var precis vad det blev.

Det som nu ligger till min fördel är att jag kan liksom ta mig på min armor inför nästa graviditet, börja arbeta upp HB-värdet innan nästa graviditet, hålla koll på njuren i tid och inte låta det gå för långt. Nu vet jag också vad jag väntar lite. Allt med njuren lugnade sig omgående efter det att jag fick fött barn och det vet jag nu om det skulle bli likadant nästa gång. Det gäller att härda ut lite lite lite extra nästa gång.

Enda problemet med att jag är redo är att det krockar med mina planer studiemässigt. Jag vill gärna in på högskolan, problemet är att jag ännu inte är fast besluten vad jag vill studera. Jag vill ju så mycket precis som vanligt. Ena veckan vet jag, nästa vet jag inte. Jag har väl börjat inrikta mig allt mer och mer, och nu återstår väl 3 potentiella kurser. Ärligt talat så pratar jag väldigt mycket med T’s syster Tess. Hon är en förebild för mig, jag kan verkligen se upp till henne och att kunna prata med henne kring studier, jobb och planer för framtiden är så skönt. Hon gav mig lite tips sist vad hon trodde skulle passa mig och de har jag verkligen tagit till fundering. Jag känner väl någonstans att detta skall vara minst påbörjat innan vi väljer att skaffa syskon, men det får tiden givetvis utvisa.

Nu har vi kommit så pass långt i diskussion att:

1. Jag är redo 2018, T är redo 2020
2. Jag vill ha 3-4 barn, T vill ha 3 (om nästa blir en pojke också)
3. Namnen är återigen bestämda i god tid, haha, undviker alla diskussioner

Ja, här har vi väl stannat tills nu, får väl se om det ändras ytterligare, vad tror ni?
Väntar vi tills 2020? Haha, den som lever får se, så är det väl.

Här var jag i vecka 20, saknar kulan