Anna Nilsson

6 veckor och 2 dagar har alltså gått sedan förlossningen. Jag tycker inte att tiden har sprungit förbi, det är mer att det händer så mycket på liten tid alltså. Bara att titta på bilder som det knappt är en vecka mellan utgör en sådan enorm skillnad.

Men vad har hänt? Hur har vi det?

Sömnen:
M sover hela nätter, vi nattar honom mellan 23-00 beroende på när han åt sista målet, sedan sover han fram tills 05-07. Såhär har det varit i ungefär en vecka, en och en halv. Det är verkligen super skönt. Han sover i sin egen säng och ärligt talat är det win för oss alla. Han sover bättre där och blir inte alls svettig längre om nätterna. M sover endast i sin blöja, i ett nest med ett täcke över men inte ”på” kroppen, endast liggandes över så luft kommer mellan.  

Matning:
M äter ersättning, NAN 1 Sensitive. Det fungerar bra men vi har fått bolla fram/tillbaka med magdroppar, lactulos etc. Men nu äntligen börjar det få rullning. Han äter ganska exakt var 3:de timme. 06-09-12-15-18-21-00 (ganska exakt). Då äter han 120 ml alla gånger. 

Kläder:
Nu har M storlek 56, och har haft det i 2 veckor ungefär, jag tror att han pallar 56 2-3 veckor till. Har märkt att M växer ur HM’s kläder först, antagligen för att de är mer långsmala. Newbie är störst i storlekarna, enligt mig. 

Utveckling:

Ja, det är endast en tidsfråga innan han kan vända sig, han är oerhört stark. Framförallt nacken är han väldigt stark i och jag tror inte vi behöver stötta upp den allt för länge till, åtminstone inte i samma utsträckning. Han är vaken i längre perioder, nu på förmiddagen när han har ätit sitt ”andra” mål så brukar han hålla sig vaken i 2-3 timmar, sedan sover han igen på eftermiddagen. Man märker att han kan fästa sin blick betydligt bättre och nu får man ögonkontakt med honom, det fick vi inte tidigare. Förutom det så har vi lärt oss ”bajsminen”, ”fisljudet” och annat sådant man aldrig trodde man skulle sätta namn på. 

Vikt och längd: 

BVC är på tisdag (imorgon), så det kommer med i ett nytt inlägg istället.

Sammanfattningsvis:
Det är världens goaste och lugnaste kille vi har. Han blir oerhört ledsen och skrikig (självfallet) när han har magknip, Men för övrigt så är han i princip alltid nöjd. Mätt och belåten. Väldigt nyfiken. Man märker nu att han försöker ta sig upp, både när han sitter i babysittern, men även när han är i famnen och babyskyddet.

10 timmar gammal, mammas gosse

♥