Kan verka konstigt, men jag kände att en bra systemkamera är oerhört viktigt innan M kommer. Jag har haft tillräckligt många mobiler för att veta att de sällan håller måtten när man som bäst behöver dem. Jag vågar inte ta alla nya bilder på M med en mobil som sedan kan försvinna. Det känns inte tryggt, sedan är mobil-bilder bara bra tills man jämför dem med något annat. Nu kan vi checka detta från listan tack vare Pappa och Ulle. Nu har vi en Canon ”…någonting”. Är inte så kunnig med siffror och bokstäver. Den är hur som super bra, med massa effekter och sedan har vi även ett extra objektiv som man kan använda om man vill. Jag har sedan vi fick en skrivare av Mamma och Janne skrivit ut massor med bilder/minnen och vi har en såkallad ”fotovägg”, den utvecklas för varje vecka och vi skall till slut kunna fylla den väggen. Vi har valt att göra alla bilder på väggen svart/vita, kändes lite lyxigt och snyggt på något vis. Så nu har vi tack vare mina fantastiska fyra föräldrar både kamera och skrivare. Mer tacksam än man kan visa många gånger.
Kameran kommer givetvis följa med till förlossningen, däremot tror jag inte att min kära T kommer vara tillräckligt stabil på handen för att få till snygga och bra bilder. Han nekar nervositet men där och då så tror jag nog han blir rätt så nervös. Jag hade velat ha bilder på hela förloppet men det som sätter käppar i hjulet är att jag inte önskar T se mig från samma vinkel jag vill ha bilder ur, haha. Vi får se om vi kan lösa detta på något vis. Några bilder blir det i alla fall säkert. Och de kommer givetvis att publiceras här senare.
Hur tänker ni med kamera/framkallning? Någon som har gjort på ett annat vis?
Kram!
